Ordet 
            "Adam" är inte namnet på en individ utan på en ras eller grupp. Det 
            var brukligt bland de forntida människorna att på så sätt 
            personifiera en hel ras eller grupp med ett enda namn. Seden lever 
            kvar i våra dagar, när man personifierar åtskilliga millioner 
            britter med "John Bull" etc. Dessa "Adam" skickades ut från "lustgården", 
            som er bibel berättar men det var snarare ett försiktighetsmått än 
            ett "straff".
            Eftersom era förfäder stod i så nära kontakt 
            med de äldsta raserna började de snappa upp en hel del genom 
            iakttagelser och genom tillfälliga yttranden från sina rådgivare. 
            Det fanns risk att de skulle lära sig saker som det inte skulle vara 
            så lämpligt för er att veta på ett så tidigt stadium av sin 
            utveckling, därför skickades de ut i världen på egen hand.
            
            Faktum är att vad som skedde skulle ha hänt förr eller senare i 
            vilket fall som helst. Det var en nödvändig fas i människornas 
            utveckling att skicka ut dem på egen hand när tiden var inne. De 
            kunde inte på något annat sätt läras att utnyttja sin andliga och 
            fysiska begåvning och utveckla sin praktiska förmåga. Lägg framför 
            allt märke till den del i er bibel, där Gud Fader säger ; "se, denne 
            man har blivit så som en av oss". Eftersom gudomen alltid 
            uppfattades som singularis skulle detta tyda på att det här var 
            frågan om en mycket ringare varelse som talade till en grupp 
            jämnlikar. Om någon emellertid föredrar att tänka sig att den 
            Oändlige personligen skapade raserna på jorden kan jag inte 
            disputera därom. På ett sätt har de rätt. Emedan den oändlige är det 
            enda ursprunget till allting i universum, blir han, om vi vidgar 
            begreppet, också alltings skapare. Även om han måste använda sig av 
            världsliga medel för att fullborda skapandet.
            
            
             
            
            i den egyptiske periode som vokste fram etter
      Atlantis-katastrofen var faraoene som selv delvis genetisk var av "gudene"(de
      utenomjordiske) fortsatt i rådslaging med "gudene" (som også
      fysisk sett var store)  - som var mangfoldige og i direkte åpen
      kontakt med jordmenneskene. Disse hadde de selv delvis fremavlet rent
      genetisk. Bildet viser en farao i samtaler med en av de pleiadisk-lyranske
      "gudene" som kunne være nesten dobbelt så høye som de lokale
      jordmennesker. (ill/txt - rø - ALTSÅ IKKE FRA BOKEN)
            
            
            
            
            Gudasönerna
            
             
            Denna 
            förväxling av mellan den sanna gudomen och de äldsta raserna kommer 
            ofta till synes i bibeln och andra forntida skrifter. Orsaken var 
            uppenbarligen den mycket framstående vetenskapliga och andliga 
            begåvningen hos de äldsta raserna. Adam-människorna kunde inte 
            tillnärmelsevis förstå dem och kom därför till slutsatsen, att de 
            nödvändigtvis måste vara övernaturliga varelser. Eftersom detta 
            gjorde dem mer villiga att lyda order och instruktioner, fruktar 
            jag, att de äldsta raserna förmodligen inte gjorde någon större 
            ansträngning att ta den villfarelsen ur dem.
            
            När Adam-sönerna blev mer avancerade, började de få en något 
            riktigare bild av sina rådgivare. I de senare delarna av bibeln blir 
            de "gudasöner", "profeter" och andra mindre gudomliga varelser. De 
            senare grekerna insåg att deras "gudar" var varelser med 
            exceptionell makt men att de verkligen var dödliga och inte alltid 
            så "fullkomliga".
            "Väktarna" stannade kvar på er planet i många 
            tusen år. För er torde detta verka vara en lång tid. Enligt vårt 
            tidsbegrepp var det snarare en kort intervall. Vi inte bara räknar 
            vår livstid i tusentals år utan bär också med oss våra mest 
            betydande minnen från det ena livet till det andra. Miljön på er 
            planet är inte gynnsam för vårt folk och därför lämnade "väktarna" 
            er planet så snart de ansåg att Adam-människorna i trygghet kunde 
            lämnas åt dem själva.
            Redogörelser för hur de lämnade jorden lämnas 
            i många av era gamla urkunder fastän ni nog har svårt att känna igen 
            dem. Folk på den tiden visste ingenting om vetenskap och var därför 
            oförmögna att beskriva det dem såg. Sedan dess har inte väktarna 
            framträtt öppet ibland er, även om det alltid har funnits några få 
            av deras farkoster någonstans på er himmel och ett visst antal "markobservatörer", 
            som levat ibland er.
            
            De senare är nödvändiga, eftersom det finns vissa saker, som bäst 
            och bekvämast kan utföras genom personlig kontakt. De är 
            omsorgsfullt utvalda och skolade och i stånd att uppträda fritt 
            bland er utan risk för upptäckt.
             
            
            
             
          
          
            "Nordmännen" 
            liksom alla de äldsta raserna har förmåga att ändra sitt utseende på 
            önskat sätt genom att använda de skapande tankekrafterna. De kan 
            sålunda uppträda som vilken ras som helst, om de så önskar. I 
            föreliggande fall är inte detta nödvändigt eftersom vårt naturliga 
            utseende har en mycket slående likhet med era nordiska rasers, vilka 
            för övrigt tog sitt namn ifrån oss.
            
            Vårt tidigare verksamhetsområde var den nordeuropeiska kontinenten 
            och folket där våra speciella skyddslingar. Längre fram förekom 
            rasblandning mellan väktarna och Adam-människorna -"guds söner såg 
            att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem 
            som de funno mest behag i". Denna uppgift, liksom andra i er bibel, 
            syftar speciellt på området i Främre Orienten som stod under 
            övervakning av andra folk. I allmänhet torde emellertid dessa 
            uppgifter kunna hänföras såväl till vårt eget område som till de 
            andra folkens.
            
            
            
            
            
            
            Edens lustgård
            
            
            
            
            
            
            
            
            
            De 
            äldsta raserna
            
            
            Som 
            er bibel korrekt uppger (1 mos. 6:4) levde de äldsta raserna i 
            jorden, inte på den. Miljön på ytan var mycket ohälsosam för dem. 
            Edens lustgård låg naturligtvis också i jorden, och "adamsönerna" 
            skickades upp och ut på ytan. Första boken om Adam och Eva berättar 
            om deras första dag och natt på jordytan och om deras bestörtning 
            när solen gick ner och deras skräck när den gick upp igen nästa 
            morgon.
            
            Allt detta tyder på att de var fullständigt obekanta med 
            förhållandena på ytan. Det fanns i verkligheten åtskilliga "lustgårdar", 
            eftersom var och en av de äldsta raserna hade fått i uppdrag att 
            befolka ett visst område. Det rådde ett intimt samarbete mellan 
            dessa grupper och ett betydande utbyte av teknisk personal, emedan 
            vissa grupper var särskilt framstående på vissa områden. Över alla 
            dessa grupper fanns en samordnande ledare. Denne var av högre ras än 
            de äldsta men ändock en dödlig varelse. Viktiga beslut fattades 
            efter gemensamma rådslag och överenskommelser mellan grupperna 
            verkställdes vanligen samtidigt av dem alla.
            De 
            bibliska redogörelserna behandlar i själva verket endast ett av 
            dessa områden: den hebreisk-grekisk-assyriska zonen. Det torde 
            emellertid med små variationer gälla för alla grupper och områden. 
            De olika adamraserna har olika tolkningar av dessa första dagar. En 
            del av deras upplysningar är faktiska, men många måste tolkas som 
            allegoriska då vad som skedde stod över deras förstånd, som tecknade 
            ned händelserna. Många av dessa uppgifter har också förändras genom 
            översättningar och omarbetningar. Analyseras de emellertid med 
            hänsyn till dessa faktorer, visar det sig, att de i grund och botten 
            är detsamma.   
            
              
                
                
                 
              
              
              
               
              
              
            
            
            
            Till 
            gudarnas avbild
            
            
            
            Påståendet 
            att "gud skapade människan till sin avbild" är riktigt både från 
            materiell och andlig synpunkt. Eftersom det verkliga, inre jaget är 
            en del av den oändlige är det med nödvändighet också hans avbild.
            Var och en av de äldsta raserna betraktade 
            naturligtvis sina speciella rasegenskaper som överlägsna och gjorde 
            därför sina "adamsöner" så lika sig själva som möjligt. Diverse inre 
            olikheter var nödvändiga men deras skapelser var, ytligt sett, helt 
            lika dem själva. Sålunda är också det yttre jaget också i sig själv 
            en avbild av "gudarnas" utseende.
            
            
             
            
            
            De ursprungliga 
            livsformerna
            
            
            
            De 
            ursprungliga adamssönerna utgjordes av en mängd livsformer med låga 
            vibrationer, både mänskliga och icke mänskliga från många andra 
            världar. Personer och djur tas ibland från er planet på liknande 
            sätt i syfte att befolka en annan ung värld. Samtycke härtill 
            erhålls alltid av sådana personer. Syftet förklaras, och de tillåts 
            fatta ett fullt frivilligt beslut. De flesta av dem samtycker 
            entusiastiskt. Om de inte skulle göra det, utplånas varje minne av 
            händelsen hos dem, och de återsänds skadade i alla avseenden.
            
            Det är nästan omöjligt att bedriva någon genealogisk forskning 
            rörande era nuvarande raser. Många tidigare landområden existerar 
            inte längre. Många nya har vuxit fram. Under de därav följande stora 
            folkvandringarna uppstod en stark blandning av raserna. De flesta av 
            de nuvarande raserna på er planet är blandningar åtskilliga forntida 
            folkslag.
             
            
            
             
             
            
              
              
              
              Atlantis
              
              
            
            Förutom 
            de raser, som faktiskt frambringades på er planet, fanns där två 
            andra grupper, som utvecklades någon annanstans och flyttade över 
            till er värld i stor utsträckning när katastrof hotade deras egna 
            planeter. Ni hade tidigare ytterligare en måne som kallades "Azatlan", 
            ehuru den för en del var känd som "bal". På grund av vissa bestämda 
            naturlagar kom den så nära jorden att den slets i stycken av de 
            krafter, den kom i konflikt med. Fragmenten föll till jorden i form 
            av meteorer, och detta "eldregn" har noterats i många av era 
            forntida skrifter och legender. De åtföljande störningarna ändrade 
            även Lunas position och gjorde dess yta delvis obeboelig.
            Dessa händelser hade förutsätts och de flesta 
            av invånarna hade oskadade förts till jorden före katastroferna. 
            Atlantiderna bosatte sig på den forna kontinenten atlantis, som fick 
            sitt namn efter dem. De behövde snart mera livsrum och spred sina 
            kolonier över hela medelhavsområdet. De utgör huvudinslaget i de 
            nuvarande folkslagen hos respektive nationer i denna del av världen. 
            Luninerna slog sig ner i centrala delar av Asien. Många av dem omkom 
            när vissa stora geologiska förändringar ägde rum på detta område men 
            de har satt sina spår i många asiatiska folkslag.
            
            De äldsta raserna tvingades till sitt underjordiska liv på denna 
            planet på grund an de radioaktiva utflödena från solen mot jordytan. 
            Dessa orsakade dem en för tidig död och skar ner deras livslängd 
            till bråkdelen av det normala. På vår egen våglängd står vi över 
            dessa speciella strålningar. Vi är utsatta för vissa svagt skadliga 
            utstrålningar, som kraftigt tilltagit i styrka genom era 
            atomexplosioner, men vi har möjlighet att delvis oskadliggöra dem. 
            Dessa radioaktiva utflöden är den huvudsakliga orsaken till er korta 
            livslängd. De angriper ben och vävnader med växande effekt. Sedan de 
            nått en viss koncentration, vägrar de olika organen i kroppen att 
            fungera på normalt sätt, och ni blir slutligen "gamla".
            Om era vetenskapsmän undersökte ett nyfött 
            barn skulle de finna, att det inte finns någon radioaktivitet att 
            registrera. Moderns kropp filtrerar bort all utstrålning. När en 
            person blir äldre ökar denna radioaktivitet konstant. Vissa personer 
            är bättre rustade att uthärda denna process än andra. De som ser 
            äldre eller yngre ut än vad de är, skulle visa motsvarande 
            skillnader i sin radioaktivitet. Genom att borra sig djupt ner i 
            jorden kunde de äldsta raserna undvika mycket av denna skadliga 
            påverkan. Det tjocka jordlagret tjänade som filter.  
            
            
            
             
             
            
            
            Den 
            undre världen
            
            
            På 
            ett visst djup finns en "ljuszon". Här omvandlas en del av de 
            energiflöden som inte blivit omvandlade i er stratosfär, till ljus 
            under påverkan av vissa element i jorden. Det var i denna zon av 
            ständigt milt ljus som de äldsta byggde sina hem. De gjorde detta 
            genom att sönderdela och upplösa materialet i det utrymme de behövde 
            och packade in dess energi i väggar och tak och sålunda bilda en 
            invändig beklädnad av mycket tätt och starkt material. Slutligen 
            växte det fram en vittgrenad undre värld, som sträckte sig under 
            både land och hav, och vars totala areal var mycket större än den 
            värld som fanns på ytan.
            
            De gamle betraktade sina grotthem som mycket otrivsamma trots att de 
            var stora och fulländade. De var inte fullständigt skyddade mot 
            radioaktiva utstrålningar och led följaktligen av många sjukdomar 
            som dittills varit okända för dem. De kände sig instängda och 
            längtade till sina egna hem där de kunde leva på ytan. Så snart de 
            ansåg adamssönerna tillräckligt utvecklade för att inte längre 
            behöva noggrann och fortlöpande övervakning, begav sig de gamle till 
            sina egna hem.
            (Rampa beskriver i boken
      CAVE
      OF THE ANCIENTS og i AS IT WAS -
      om besøk i disse tunneller og hvor glatte tunnellveggene var. Ellers en
      link her til noen som påstår
      de er etterkommer av de som engang bosatte seg under overflaten - med høy
      teknologi -rø-anm).
            
             
             
            
            
            
            Begreppet 
            djävul
            
            
            Ett 
            fåtal valde att stanna kvar. De andra betraktade dem som dåraktiga 
            men gav dem rätt att stanna om de så önskade. När dessa få som 
            stannade kvar, var befriade från huvudgruppens restriktiva 
            inflytande, degenererade de och började föra ner mindre goda 
            individer ur adamfolken för att roa sig i orgier. De andra folken på 
            ytan, som de satts att leda och beskydda, blev ofta pinade och 
            torterade. Bland adamssönerna växlade begreppet "underjorden" från 
            en plats för gudar till en plats för djävulen.
            
            Sedan alla andra medel att få dem under kontroll slagit slint, 
            sändes styrkor att ändra på förhållandena. En del av "de onda 
            gudarna" flyttades till andra platser för behandling, andra 
            placerades bakom lås och bom för resten av deras liv. Ingångarna 
            till underjorden förseglades. Sedan dess har små grupper på 
            varierande moralisk nivå funnit väg ner i underjorden genom av en 
            händelse icke tillslutna ingångar. Mycket finns kvar ännu av det 
            forna systemet av grottor och små grupper lever fortfarande där.  
            
            
            
             
            
            
             
            
             
            
            
            
            Richard 
            S. Shavers
            
            
            Richard 
            S. Shavers skrifter, som ställde till med något av en sensation i 
            ockulta kretsar härom året, beskriver många av huvuddragen hos dessa 
            grottor. Liksom alla diktade referat måste de dock läsas med en viss 
            urskiljning. Mycket har förvrängts genom att ovanliga och 
            tillfälliga händelser framställts som typiska. En del helt påhittade 
            detaljer har lagts till. Författaren kan inte klandras helt för 
            dessa förhållanden. I avsikt att göra en bok säljbar måste man 
            inrikta sig på massans intellektuella och moraliska nivå, som tyvärr 
            inte är hög. Det sexuella är högintressant för ert folk, varför 
            denna krok agnades på sensationellast möjliga sätt. Om någon skulle 
            ta dessa historier på allvar, skulle han få den uppfattningen att 
            våra förfäder verkligen var en omoralisk och utsvävande samling!
            
            Skräck är ett annat ämne, som har stort intresse hos läsarna, varför 
            "monstren" överbetonades starkt. Det finns ett litet fåtal i de 
            gamles övergivna grotthem, som skulle kunna klassificeras så, men 
            deras inflytande är betydelselöst. Det onda de gör er är som en 
            droppe i havet jämfört med det onda ni gör varandra.
            
            Det onda, som hemsöker er värld, är inte i någon betydande 
            utsträckning beroende av något som helst allvarligt osynligt 
            inflytande. Det beror i första hand på er egen dekadans och 
            degenaration. Det följer det gamla kända mönstret för det allmänna 
            förfall av den intellektuella och moraliska nivån som bildat 
            inledningen till den sista epoken i alla tidigare civilisationer. 
            Det är det obönhörliga slutet för varje samhällsskick som söker 
            bygga upp en herrefolksras på bröders elände och lidande.
            
            
            
            
            
            
 
            
            
            
             
            
            
            
            
            Den gamla ordningen
            
            
            Ert 
            mycket prisade "levnadssätt" är dömt till en långvarig och plågsam 
            död och ligger redan nu i dödsryckningarna. Jag skulle vara 
            ohederlig om jag, för att undvika att förolämpa er, hycklade något 
            annat. Mönstret kunde ändras om era myndigheter och prästerskap var 
            kloka.
            Vi har omsorgsfullt pejlat in deras innersta 
            tankar för att finna ut om någon kommit på det klara med hur det 
            problem i grunden var beskaffat, som de ställdes inför - för att 
            finna ut om någon kanske skulle vara modig nog att visa vägen ut ur 
            problemet.
            Med ett fåtal mycket inspirerande undantag har 
            vi inte funnit vad vi sökt. I stället har vi funnit ett hårdnackat 
            beslut att hålla fast vid, stärka och försvara den gamla ordningen, 
            med allt dess onda och skoningslösa tillintetgörande av var och en 
            som försöker ändra den i någon som helst detalj.
            Några 
            talar allvarligt om större rättvisa och frihet men omintetgör sina 
            egna drömmar genom försök att bygga dem på de fallfärdiga 
            fundamenten för den sjuka samhällsbyggnaden. Men den rätta vägen är 
            inte heller kommunisternas väg. En del av deras mål är höga och 
            många har vigt sitt liv åt uppgiften att nå dem. Men de ger sig på 
            den omöjliga uppgiften att uppnå goda resultat genom onda och 
            ovärdiga medel. Frukten kan aldrig bli bättre än plantan. Dessa 
            påståenden är inga profetior i ordets mystiska betydelse. De är 
            snarare redogörelse för hur vissa oundvikliga naturlagar verkar och 
            en analys av vissa existerande mönster och tendenser.
            
            Resultaten är inte nödvändigtvis oundvikliga. Genom att handla i 
            samstämmighet med naturlagarna kunde mönstret ändras.
            
            I ärlighetens namn måste jag säga att det för närvarande inte finns 
            några tecken på att det kommer att ändras. Trots att många från mitt 
            folk, på varje sätt som det är oss tillåtet att ingripa, försöker 
            influera ert folks tankesätt så att ni måtte ändra er nuvarande 
            kurs.
             Forts. på nedlastbare svensk utgave 
            i  pdf format eller;
            Word7 doc - 170kb -det hele samlet - 
            HER SVENSK TEKST
            Norsk oversatt på nedlastbart:
    artikkelen
    samlet .nedlastbar
      i Word i .2 spalter uten bilder på linken  her 
  
      art.nedlastbar
      i Word m.2spalter med endel bilder -her- 826 kb
          
          
          denne bok som 3 lydfiler i svensk språk -mp3 hver ca.45min +/-
      
      hovedsiden